Skam

Utsatt övergrepp psykos självhat anklagad. Vilka tror ni utsätter sig för sexuella tjänster? Välmående flickor med täta plånböcker? Nej äckliga människor som mig själv. Som sedan sitter i polis förhör och skakar, överdoser, självskadande, drog missbruk och självhat. Man göder sitt lidande till den grad att man inte orkar mer. Jag funderar hur jag ska bli någon annan. 

Känslor

Ångesten kryper på.. Jag satt och övervägde att hoppa från balkongen. Tänkte endast: vad skönt att försvinna. Jag hatar mig själv, jag gör så sjuka saker. Inte medveten tappar greppet om mig själv. Vaknar upp och intalar mig att allt är en hemsk dröm.

Kaos fröken

Så snabbt blir det kaos. En sväng till sjukan, minns så konstiga saker.

Till helgen flyttar jag ut på landet. Bort från droger, storstad, alkohol och mitt galna liv. Flyr.

Jag gissar att jag har en LVM anmälan på mig så jag gömmer mig. Byter nr och försvinner lite lagom snyggt från jordens yta. Läste på lite om att dödförklaras. Hur man nu ska gå till väga.

Följ mina drömmar

Okej, livets hårda test nästa vecka. Sen ska jag vända detta elände! Jag ska följa min dröm om att leva fri och ute i det vilda. Göra det jag älskar. (Vilket jag inte kan skriva här) jag ska börja på min bok någon vacker dag och berätta för världen hur det är att leva i min ångest och panik. Varför det har blivit så. Varför jag lidit, varför livet ser olika ut för människor. Jag har kämpat och det är en lång kamp kvar! Men jag ska bli stark, hitta mig själv och leva ett liv som ger mig glädje. Långt borta från alkohol, elaka människor, materialism och makt. Jag ska hitta min inre gudinna och bli vän med henne. Ta hand om min kropp och låta den läka. Kommer ta många år, men på den vägen kommer jag växa mig stark och komma ut på andra sidan. Där kärlek och lycka väntar på mig! 

Självdör

Helvete. När ska du lämna mig? Skiter blod, kramp i magen ryggen. Hela rummet snurrar och snart vet jag inte längre vad jag ska göra.

Jag är så ledsen för så mycket saker, men har aldrig energi att bearbeta eller komma över det. Jag önskar att jag kunde byta person och börja om på nytt långt borta.. Jag gråter mer än jag andas. 

Utslängd, trasig

Hemskickad. Jag är så trasig och förstörd. Infektion i kroppen, fula sår och svår PTSD. Jag ligger i frossa i sängen och halucinerar lätt. Undrar om psyk gjorde rätt som skickade hem mig? Inga pengar, medc eller stöd. Jag känner mig lämnad att dö. 

Psyk

Efter veckor, endast ett svart hål med värkande kropp vaknar jag upp i sjukhussängen. Med stygn, paranoia, panik, ångest, förvirring. Nästan strypt mig själv på toan och nu inflamation och smärta överallt. Jag är beredd att ge upp och bara dö. Jag är så äcklad av mig själv och snart kommer den där jävla rättegången också. Jag klarar inte av mer nu. 

Otur, oflyt, eller bara livet?

Kan saker gå mer rakt åt helvete? Hur kan jag ha lyckats med att ställa till det så här? Jag kramar i abstinens. Skyldig 12000. Feber inget jobb. Pank. Ledsen. Arg. Mens. Störd. 

Dö gå bara och dö. 

Allt har varit så kaos/kul/urspårat senaste 2 veckorna. Verkligheten gav mig liksom käftsmäll utan hänsyn och jag har inte riktigt kraften Att hantera livet.