Jag vill bara knarka, supa, njuta, sluta känna

Fan! Nu kommer det igen. Ihållande, stark, kraftig, oemotståndlig. Hur ska jag förklara? När det börjar triggas igång, när jag inte kan göra något för att göra det mildare! Hela jag upptas av det, trodde det var över, att jag kunde hålla mig borta. Det krävdes en kväll av rödvin och livets onda intensiva sig sätter greppen i mig. Vill springa ut på plattan, hitta benzo, trycka i mig dricka och försvinna in i den där saknade dimman som jag saknar så mycket. Älskar kvällar som blir till dagar, amfetamin, benzo dag ut, natt in, snacka, försvinna, dusha, ny dag, måla, skratta, vart är jag? Vem är du? Det spelar ingen roll in i denna värld där man bara befinner sig i detta fantastiska rus, dimma tankar! GE MIIIIG NUUUU! Jag går sönder!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!