Det är slutet på 2014. Jag sitter med ett tomt bröst då det känns som om någon har slitit ur all lycka som jag känt de senaste 2 månaderna. Jag är säker på att det inte kommer att bli bra igen.
Jag hittade kärleken i usa, den var så fin och framförallt besvarad. Men idag känns allting fel och jag vill bara lägga mig och krama om mig själv för att få tårarna att sluta komma..
Jag vill inte tillbaka till Sverige och jag är fast nu. Jag är jagad av kronofogden och min ångest har inga gränser. Jag kan knappt andas eller prata. Känns som om någon sakta kväver mig för vad har jag kvar att hämta från livet? Det kommer aldrig att bli bra..
Han vill inte ha mig längre, jag visste att jag inte skulle ge mitt hjärta till honom. Ingenting spelar någon roll längre för allt man känner är en lögn. Hur kunde jag tro att han älskade mig?
Jag har ingenting och inte en krona, jag kan inte betala mina räkningar eller köpa mat. Allt är becksvart och smärtan över mitt misslyckande liv är skärande. Jag har gjort mer än många andra men jag har också skadat mig själv så mycket till den grad att jag inte längre tål att se på min kropp. Kan någon se hur nära jag är den där gränsen till att tippa och aldrig mera komma upp..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar